Lospånga by beläget N5933° E01624°

Karta från 1852 med Lospånga by markerad

Historien om Lospånga by från forntid till dags dato.

Fornlämningar

För att få bygga en bostad eller en hel by, måste man göra grundliga undersökningar så att man inte förstör eller förändrar något kulturarv, så som t.ex fornlämningar. Inom Lospånga bys område har inga fornlämningar påträffats. Vid en specialinventering har dock tre stensträngar påträffats och en liten fångstgrop. Men vid byggnationen av Lospånga by så kom inte någon byggnad i närheten av dessa stenmurar, så ingen vidare dokumentation har gjorts av dessa.

Historik om området Namnet Lospånga by härstammar från intill liggande gården Lospånga gård. Det finns knapphändig information om när gården uppstod men man vet att det har varit ett bränneri på gården. År 1836 uppfördes det ett nytt ”Mälthus” på gården då den gamla byggnaden brann ned tre år tidigare. Tyvärr så byggdes det nya huset på den gamla grunden viket gör att man inte kan fastställa åldern på byggnaden. Man vet dock att det uppfördes någon gång på 1700-talet. Just denna information fick man från Brandförsäkringsverkets arkiv.

På Lospånga gård fanns alltså förr ett Bränneri, Brygg och Mälthus, om än i mindre skala. Dessvärre har inget gjorts för att bevara detta unika bygge, som hade ett unikt byggnadssätt och var ett av få i landet med denna byggnadsstruktur. Det har varit många vändor om att man skulle bevara denna byggnad i brukligt skick, som museum. Dessvärre har ingen kommit att stå för denna bevaring vilket medfört att huset har förfallit undan för undan.

Tidigare, som så många andra gårdar i Dingtuna socken, fanns det även på Lospånga gård soldattorp under soldattiden (före och under 1700-talet). I dessa torp bodde soldatryttare tillhörde det s.k Lifregementets Grenadjärer. Dessa torp, som nu ligger på Slittsta marker, var resident för många ryttare från Lospånga gård. Några att nämna var Berg, Löfstedt, Lostedt och sista ryttaren hette Johan Erik Karlsson Spång som var son till grenadjären Carl Lostedt. Kanske man kan förknippa dessa sista ryttare med namnet Lospånga?

Marken som byn står på är gränsen mellan två gårdar, Lospånga gård och Bullsta gård. Vidare fanns det soldattorp från Bullsta gård, som man ska kunna se spår efter och ska ligga nära dagiset och även ett uthus, som gick att spåra rester av som nu ligger under stora vägen. Vägen som går utanför Lospånga by såg heller inte förr ut som det ser ut nu. Denna väg gick rätt igenom Lospånga by och anslöt senare ut på stora vägen vid vägskälet mot Frändesta-Tibble.

Marken som byn är byggd på tillhörde två gårdar, Lospånga gård och Bullsta gård. Då denna by uppfördes mellan två gårdsmarker beslöt Initiativtagarna till detta by-projekt, att namnet Lospånga by klingade bättre än Bullsta by, som lät i det närmaste som Bullerbyn. Därav uppkom namnet på Lospånga by.

Byggnationen av Lospånga by Idén om en by i gränsen mellan tätort och lansbyggd kom från två markägare som ville starta detta projekt. Initiativtagarna var lantbrukarna Göran Vretlund, Frändesta Dingtuna respektive Tommy Gunstad, Dingtuna Prästgård. Mellan dessa markägare låg platsen som Lospånga by skulle bildas på. Bakgrunden till projektet var dels den stora omställningen inom jordbruket, och dels möjligheten som markägare att aktivt delta i genomförande och förvaltning av detta projekt.

Tanken var att bilda en by i symbios med naturen och skapa ett attraktivt alternativ till tätortsboende, med naturskönt läge, stora tomter och möjlighet till odling och djurhållning i närheten. Av denna anledning ville man spara så mycket natur som möjligt och försöka att inte förstöra marken vid byggnationen av byn. I samarbete med arkitekter från Börje Ryström, Arkitektkontor AB så bildades utformningen av dessa hus. Detta projekt lyckades och Lospånga by stod färdigt för inflyttning 1993.

Men innan detta stod färdigt så utspelade sig några kriser som kunde fått Lospånga by att falla i stöpet… Initiativtagarna slöt ett kontrakt med Borohus AB om exploateringen av Lospånga by juni 1991. Borohus AB skulle bygga dessa hus i gammaldags stil som skulle passa in i grundidén för byggnationen av Lospånga by. Dock gick Borohus AB i konkurs september 1992 och kontraktet mellan Initiativtagarna och Borohus AB sades upp. En annan byggentreprenör, Siab, kom då in och tog över efter Borohus AB och slutförde byggnationen.

Första åren ägdes byn av Lospånga by bostadsrättsförening och förvaltades av Mälardalens bostadsrättsförvaltning. Byn var byggd under slutfasen av den period då en årlig inflation om 10 % var vanlig och det var lätt att få frikostiga krediter. Allt detta ändrades under 1990-talet och den ekonomiska situationen för bostadsrättsföreningen blev ohållbar. Detta ledde till att föreningen sattes i konkurs, som så många andra bostadsrättsföreningar under denna tid. Riksbyggen gick då in och köpte fastigheten av konkursförvaltaren.

Friköp av bostadsrätter.

Under lång tid har diskussioner förts i byn om det skulle finnas möjlighet att friköpa våra hus med tillhörande fastighet. En arbetsgrupp bestående av ett antal personer tillsattes under början av 2001 för att utreda om detta var möjligt och vad det skulle kosta att genomföra ett friköp. Det visade sig att det skulle vara fullt möjligt och också en bra affär. Nu tog ett rejält arbete fart.

Flera kontakter med jurister, banker, lantmäteri och andra myndigheter inleddes. Efter ett antal möten och föreningsstämmor fanns underlag för ett friköpande. Av totalt 47 hushåll bestämde sig 15 för att friköpa sina hus. Detta genomfördes och blev klart i september 2002. I samband med att flera fastigheter blev friköpta blev också en samfällighet bildad (Lospånga by samfällighetsförening). Samfälligheten förvaltar idag vägar, VA nät, kabel-TV plus en del annat för de boende i byn.

För närvarande (början på 2005) är återigen en grupp personer involverade i att friköpa sina hus. Troligen kommer ytterligare cirka 15 fastigheter att bli friköpta under året. Detta friköp är nu genomfört och ytterligare 16 hushåll äger nu sina hem.

Nu har vi år 2011 och samtliga hushåll i Lospånga by är nu friköpta.

Service
Till Västerås centrum är det 12 km och till Bäckby centrum 9 km

Vägbeskrivning

Från Västerås:

Ta Köpingsvägen mot Dingtuna. Strax före Dingtuna (vid kvarnen) ta av vänster mot Barkarö. Passera kyrkan på höger sida. Åk ytterligare 1,5 km och du är framme vid oss- på höger sida.

Från E18:

Sväng av mot Eskilstuna. Kör cirka 2 km till korsning. Ta av vänster mot Dingtuna. Kör igenom Dingtuna, strax efter kvarnen, ta höger mot Barkarö. Passera kyrkan på höger sida. Åk ytterligare 1,5 km och du är framme vid oss- på höger sida.

Varmt välkommen till en underbar by på landet!

Ärendet tas upp på årsmötet för beslut. Majoritetsbeslut gäller på årsmötet.
Styrelse eller boende kan även kalla till extra årsmöte om något som kräver gemensamt beslut skall fastslås.

Ordningsregler

Respektera våra ordningsregler, de är utformade i enlighet med beslut på årsmöten.

För att hålla en hög standard på vår by har vi två stycken arbetsdagar per år då vi går runt i byn och ställer iordning saker och ting.

Vårstäddagen

Under denna dag ser vi till att vinterns grus efter sandning sopas undan från vägar och gångar. Det är bra om du som boende i byn sopar ut sand och grus i vägbanan när vi meddelar att sandupptagning ska ske, så att maskinen får med så mycket som möjligt. I övrigt plockar vi skräp, rensar diken, röjer bort död vegetation mm.

En stor arbetsinsats på vårkanten är att ställa i ordning vår lekplats. Möbler ska oljas, gungor, linbanor, klätterställningar mm ska ses över så att allt är helt. Sand ska fyllas på, rabatter och odlingar ska göras i ordning.

Den allmänna reaktionen på denna dag är mycket positiv från de boende i byn. Äntlgen får vi komma ur våra iden och träffas och ha trevligt en stund. Efter städdagen brukar vi ordna med korvgrillning vilket är mycket uppskattat, både av ung som gammal (äldre).

Höststäddagen

Vi brukar även samlas en dag under hösten för att röja sly som växt upp under sommaren. Denna dag innebär också att vi går igenom föreningens stora allmänytor efter den skogsinventering som gjorts vid ett tidigare tillfälle. Det är viktigt att vi sköter hela området så att vi i framtiden ska kunna ha ett lättskött och ordnat område. I vår by finns stora bestånd av mycket vackra ekar och speciella enar. Flera av ekarna är dessutom skyddade för avverkning.

• Sophus - kontroll av behållare städning och allmänt underhåll. I allmänt underhåll ingår bl.a att se till att belysning inne samt runt huset är i funktion. Kom ihåg belysningen vid infarten. Städning bör ske efter varje tömning av kärlen.
• Pumpstation - sköter Nicklas Corlin.
• Årligt underhåll- minst en gång per år i samband med byns vårstäddag ska brunnen rengöras med hetvatten under tryck. Denna rengöring beställs av Ragn-Sells. Brunnen har kostat föreningen onödigt mycket pengar pga eftersatt underhåll, så det går inte nog att poängtera vikten av att sköta den.
• Rengöringsutrustning - finns i förrådet
• En påminnelse till de boende i byn - spola inte ner Topzy eller andra större föremål. Dessa fastnar i pumparna som då blir överbelastade och brinner upp. En kostnad på cirka 27 000 kr/pump. Det sitter två pumpar i brunnen.

UTEGRUPPEN

Ansvarsområden

SOMMAR

• Klippning av föreningens grönytor. OBS! Diken som angränsar mot boende underhålls av den boende själv. Röjning av buskage enligt föreningens underhållsplan. Kontakta alltid styrelsen innan du gör något större arbete.
• Underhåll av lekplats. Se till att lekutrustningen inte är skadad eller att det förekommer saker som kan orsaka olyckor för de lekande barnen. Ett allmänt underhåll sker på vårstäddagen då hela lekplatsen ställs iordning inför sommaren. I övrigt ingår de arbetsuppgifter ni får från föregående arbetsgrupp.

VINTER

• Spolning av ishockeyrinken. Underhåll av verktyg samt annan utrustning t.ex gräsklippare, trimmers mm.

Joakim Ramqvist (ordförande)
Lospånga byväg 2
Sköter det som en ordförande normalt har att göra.

Alf Johansson (kassör)

Lospånga byväg 4
Sköter handkassan samt hela föreningens ekonomi.

Susanne Håkansson (sekreterare)

Lospånga byväg 14
Tar hand om den administrativa delen av styrelsens arbete. Skriver även vårt LospångaNytt.

Micael Lindeborg  (suppleant)

Lospånga byväg 8
Har hand om styrelsens uppdrag efter delegering.

Stefan Magnusson (suppleant)

Lospånga byväg 15
Har hand om styrelsens uppdrag efter delegering.  

Möten, årsmöten + styrelsemöten

Styrelsen har 10-12 stycken protokollförda möten per år.
Därutöver ett årsmöte (årsstämma) samt vid behov extra så kallade stormöten där frågor av viktig art behandlas.

Västerås kommun

Firma

§ 1
Föreningen firma är Lospånga by samfällighetsförening

Samfälligheter

§ 2
Föreningen förvaltar Dingtuna Prästgård ga:1

Grunderna för Förvaltningen

§ 3
Samfälligheterna skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om deras ändamål.

Medlem

§ 4
Medlem i föreningen är ägare till fastighet eller därmed jämställd egendom, som har del i samfällighet upptagen under § 2.

Styrelse säte, sammansättning

§ 5
För föreningen skall finnas en styrelse med säte i Västerås kommun.
Styrelsen skall bestå av 3 ledamöter och 2 suppleanter.

Val

§ 6
Styrelsen väljs vid ordinarie föreningsstämma. Mandattiden för ledamot är 2 år och för suppleant ett år. Första gången val äger rum skall 2 ledamöter väljas på ett år. Stämman utser ordförande bland styrelsens ledamöter. I övrigt konstituerar styrelsen sig själv.

Kallelse till sammanträde, föredragningslista

§ 7
Kallelse av ledamöterna till styrelsesammanträde skall ske minst 7 dagar före sammanträdet. Kallelse skall innehålla uppgift om förekommande ärenden. Suppleanterna skall inom samma tid underrättas om sammanträdet och förekommande ärenden. Ledamot, som är förhindrad att närvara, skall genast meddela detta till ordföranden, som har att omedelbart kalla suppleant i ledamots ställe. Suppleant som ej tjänstgör i ledamots ställe har rätt att närvara vis sammanträdet, men har inte rösträtt.

Beslutsförhet protokoll

§ 8
Styrelsen är beslutsför när kallelse skett i behörig ordning och minst halva antalet styrelseledamöter är närvarande. Utan hinder härav skall styrelsesammanträde anses behörigen utlyst om samtliga ordinarie ledamöter infunnit sig till sammanträdet.

Som styrelsens beslut gäller den mening om vilken de flesta röstande förenar sig.

Vid lika röstetal avgöres val genom lottning. I andra frågor gäller den mening som biträdes av ordföranden.

Utan att ha angivits i kallelsen får ärende avgöras om minst två tredjedelar av styrelseledamöterna är närvarande och ense om beslutet.

Fråga får utan hinder av bestämmelserna i första stycket avgöras utan kallelse om samtliga ordinarie ledamöter är ense om beslutet.

Den som deltagit i avgörandet av ärende äger avge reservation mot beslutet. Sådan reservation skall avges före sammanträdets slut.

Över ärenden i vilka styrelsen fattat beslut skall föras till protokoll som upptar datum, deltagande ledamöter och suppleanter, kort beskrivning av ärendet, styrelsens beslut samt framställda reservationer. Protokollet skall justeras av ordföranden eller annan ledamot som vid förfall för ordförande lett sammanträdet.

Förvaltning

§ 9
Styrelsen skall

Revision

§ 10
För granskning av styrelsens förvaltning skall medlemmarna på ordinarie stämma utse 1 revisor och 1 suppleant.

Revisionsberättelse skall överlämnas till styrelsen senast tre veckor före ordinarie föreningsstämma.

Räkenskapsperiod

§ 11
Föreningens räkenskapsperiod omfattar tiden 1 juli - 30 juni.

Underhålls och förnyelsefond

§ 12
Till föreningen underhålls- och förnyelsefond skall årligen avsättas minst 20 000 kronor.

Föreningsstämma

§ 13
Ordinarie stämma skall årligen hållas under oktober månad på tid och plats som styrelsen bestämmer.

Styrelsen kan när den finner det erforderligt utlysa extra stämma. I fråga om medlemmars rätt att begära att extra stämma utlyses gäller 47 § 3 st. lagen om förvaltning av samfälligheter.

Om stämma skall godkänna uttaxering skall styrelsen bereda medlemmarna tillfälle att från det kallelseåtgärd vidtagits ta del av debiteringslängd, utvisande det belopp som skall uttaxeras, vad belöper på varje medlem och när betalning skall ske. Före ordinarie stämma skall dessutom förvaltningsberättelse och revisionsberättelse för den avslutade räkenskapsperioden samt utgifts- och inkomststat finnas tillgänglig för granskning under samma tid.

Kallelse till stämma

§ 14
Styrelsen kallar till stämma. Det skall ske genom skriftlig kallelse i postlådor.

Kallelse skall ske senast 2 veckor före sammanträdet.

I kallelsen skall anges tid och plats för stämman,
vilka ärenden som skall förekomma på stämman,
uppgift om plats där i § 13 angivan handlingar finns tillgängliga.

Styrelsen skall tillse att andra meddelanden kommer till medlemmarnas kännedom genom skriftligt meddelande i postlådor.

Motioner

§ 15
Medlem kan genom motion väcka förslag rörande föreningens verksamhet.
Motion som skall behandlas på ordinarie stämma, skall vara styrelsen tillhanda senast under augusti månad.

Styrelsen skall bereda avgivna morioner och hålla dem tillgängliga för medlemmarna tillsammans med förvaltningsberättelsen.

Dagordning vid ordinarie stämma

§ 16
Vid ordinarie stämma skall följande ärenden behandlas

Vid extra stämma skall behandlas ärenden under punkt 1, 2, 3, 6, 13.

Disposition och avkastning

§ 17
I det fall stämman beslutar om att fördela uppkommet överskott skall detta ske efter medlemmarnas andelar i samfälligheten(erna).

Stämmobeslut

§ 18
Beslut fattas med acklamation om icke omröstning begärs.

I fråga om omröstning mm gäller 48, 49, 51 och 52 § i lagen om förvaltning av samfälligheter.

När omröstning företas skall till protokollet antecknas de omständigheter angående rösträtt, andelstal, ombud mm som har betydelse för bedömandet av röstresultatet.

Val skall ske med slutna sedlar om någon begär det.

Protokollsjustering Tillgänglighets-
hållande

§ 19
Stämmoprotokollet skall justeras inom två veckor efter stämman och därefter hållas tillgängligt för medlemmarna. 

Dessa stadgar har antagits vid sammanträde enligt datum överst i dokumentet.

Peter Olmårs
sammanträdesledare

Beskrivning av gemensamhetsanläggningen:

1

Livslängd och underhållsintervall

Den tekniska livslängden på VA nät anses överstiga 50 - 100 år. I praktiken förnyas anläggningarna oftast efterhand.

Vad gäller underhåll kan följande anses gälla:

VA-anläggningens underhåll är till stor del av sporadisk och slumpmässig natur. Eftersom det till stor del är fråga om anläggningar under jord är behovet av insatser dels svåra att förutse och dels mycket kostsamma. Enklare underhåll såsom rensning av brunnar etc utförs av medlemmarna och kostnaderna tas över driftsbudgeten.

El-anläggningens ledningar under jord har samma underhållsproblem som VA-anläggningen. Därtill kommer kontinuerligt underhåll i form av t ex byte av lampor etc. Detta sköts av samfällighetens medlemmar och kostnaden tas över driftsbudgeten.

En tredje underhållskostnad, som man tyvärr måste räkna med, är skadegörelse (oavsiktlig eller avsiktlig) t ex påkörd belysningsstolpe.

Asfaltytor beräknas ha en omläggningsintervall på 10-15 år.

Övriga underhållsarbeten, t ex ommålning av soprum mm vart femte år, byte av träd och buskar, samt underhåll av grönytorna utförs av medlemmarna och kostnaderna tas över driftsbudgeten.

2

Finansiering

Beträffande större underhålls- och förnyelseåtgärder förutsätts att anläggningarna i första hand är försäkrade där så är lämpligt. I andra hand föreslås finansiering genom lån.

Underhållsåtgärder som återkommer regelbundet varje år finansieras via driftsbudgeten.

Övriga underhållsåtgärder, t ex asfaltunderhåll finansieras via en förnyelse- och underhållsfond.

3

Underhålls- och förnyelsefond

Fonden skall användas för:

att ge styrelsen en beredskap och ett handlingsutrymme när större underhållsåtgärder krävs. Den skall härvid ses som ett komplement till andra finansieringsformer att sprida kostnaderna för större underhållsarbeten över en längre period.

När det gäller fondens storlek är beskattningsreglerna intressanta. Principerna är att inkomstbeskattning av gemensamhetsanläggningar sker hos delägarna. Skattskyldighet för delägaren föreligger endast om delägarens andel av ränteinkomsterna uppgår till över 300 kr respektive andelen i tillgångar till 5 000 kr eller mer.

Beträffande bostadsrättsföreningar, som har underhållsbehov, liknande våra, så har Boverket rekommenderat en årlig fondavsättning på 0.3% av anläggningskostnaden. I vårt fall motsvarar detta ca 20 000 kr/år.

Med hänvisning till ovanstående skall föreningen till underhålls- och förnyelsefonden avsätta minst 20 000 kr/år.

Fonden skall värdesäkras genom att avkastningen tillförs fonden. En säker placering av fondmedlen skall eftersträvas.